Pappa till Nils

Gårdagen var väldigt trött och seg, ungefär som pensionärs-Zebra med åldersdiabetes

Innebandy är sporten som utövas av ett gäng män i varierad ålder på söndagar!
Just denna söndag hade jag ork som ett pest-smittad köttberg på kollo, mina ben var tunga och mitt huvud var tyngst.
Jag har lärt mig en läxa, att inte blanda whiskey, tequila och hembränt på en och samma kväll!
Det kan omöjligtvis komma något gott ur det…men helvette vad roligt jag hade på fetskvällen.
Efter lite om och men fick far & bror sjasa ut mig i kylan, och promenaden på 200 meter till bandyhallen kändes som en halvmara när man är inlindad i gaffatejp och med bönder på sidan som slog dig med spade med jämna intervaller.
Så seg och trött var jag!

Och som vanligt när det gäller mig i vilken sport som helst, så går jag ut och ger 120 % i 20 minuter, sedan är jag helt slut och spelar ”sittande-back-på-målet” en oerhört nyttig position för min sargade lekamen!
Jag vet att idrottsmän som Einemarken & Ramström skrattar åt mig i detta nu, men så är det också så…att jag har många andra kvalitéer än just idrottsman. Jag har rätt bra koll på namnsdagar tex…
Men träna bör man för att hålla svålen i stadigt schack…
Det är inte utan när man är på besök hos lite mer tränade vänner, att man drar in magen till bristningsgränsen och klistrar på ett leende likt jokern i Batman! Man kan ju inte vara sämst tränad…det är inte grabbigt!

Det roliga är att i vår innebandy liga, finns faktiskt lite regler. Till exempel hög klubba finns, men tackling bakifrån med cross-check är helt ok!
Om någon slår dig medvetslös med klubbladet och kissar sitt namn på din tröja så ses detta med blida ögon, men fan ta dig om klubban är över knähöjd då skriker flocken till…
Ett typiskt tillrop vid denna grova överträdelse i lagboken kan låta: ÖÖÖHHH…DÖÖÖHH…KLÖBBA….
Oerhört effektivt kommunikationssystem.

Innebandu e änna en hääälig spott!
( Frän göteborgsdialekt, liknande den som brukas i Feskekörka)