Bosse min sköna
När vet man att man träffat någon som hatar julen?
Ett tydligt exempel är när jag frågar Herr K: Ja, snart är det jul igen….
Herr K replikerar snabbt: …sa han som låg under tåget!
Jag och mitt grimaserande ansikte går därifrån.
Nu har jag inte skrivit på ett tag, och det beror enkom på den pågående julruschen här på jobbet. Det är mycket som ska säljas, och supporteras.
Men helgen den var lugn, i lördags låg jag som bäst i soffan och avnjöt gamla repriser av Top-model när jag skulle se över nattens skörd av SMS.
Klockan 3 ungefär så SMS:ade min teamkollega Bosse mig där det stod: Jag vill att alla solens strålar skall lysa över oss, vi har ju någonting stort på gång. <slut>
Nog för att vi har roligt på våra möten, och skrattar åt städpersonalen, och tävlar i inbördes beundran men en sådan relation är jag nog inte mogen till än. Jag ringde upp Bosse och frågade what a heck det är frågan om? Han hade skickat meddelandet som var avsett för en enda, till alla på J i telefonboken.
Jag skrattade i två timmar, sedan lade jag på och skrattade lite till!
Hopp, måndag igen. Det regnar svett ute, jag har nog aldrig varit med om en våtare december än denna.Julstämningen finns enbart i den ljusstake mitt kontor försetts med. Och julkalendern som jag ser varje morgon. Det är tradition, den måste man se, även om den är dålig.
Jag har nog gjort det ända sedan Sune ( som är den bästa julkalender som någonsin gjorts) i hopp om att det skall komma en lika bra nåt år.
Det värsta var nog Kaspar i nudådalen, det var den sämsta skit jag sett. Det var en lidelse att sitta där varenda morgon, och tvinga sig igenom den smörjan.Årets är däremot lite mysig!
Nu väntar arbete…
Ett tydligt exempel är när jag frågar Herr K: Ja, snart är det jul igen….
Herr K replikerar snabbt: …sa han som låg under tåget!
Jag och mitt grimaserande ansikte går därifrån.
Nu har jag inte skrivit på ett tag, och det beror enkom på den pågående julruschen här på jobbet. Det är mycket som ska säljas, och supporteras.
Men helgen den var lugn, i lördags låg jag som bäst i soffan och avnjöt gamla repriser av Top-model när jag skulle se över nattens skörd av SMS.
Klockan 3 ungefär så SMS:ade min teamkollega Bosse mig där det stod: Jag vill att alla solens strålar skall lysa över oss, vi har ju någonting stort på gång. <slut>
Nog för att vi har roligt på våra möten, och skrattar åt städpersonalen, och tävlar i inbördes beundran men en sådan relation är jag nog inte mogen till än. Jag ringde upp Bosse och frågade what a heck det är frågan om? Han hade skickat meddelandet som var avsett för en enda, till alla på J i telefonboken.
Jag skrattade i två timmar, sedan lade jag på och skrattade lite till!
Hopp, måndag igen. Det regnar svett ute, jag har nog aldrig varit med om en våtare december än denna.Julstämningen finns enbart i den ljusstake mitt kontor försetts med. Och julkalendern som jag ser varje morgon. Det är tradition, den måste man se, även om den är dålig.
Jag har nog gjort det ända sedan Sune ( som är den bästa julkalender som någonsin gjorts) i hopp om att det skall komma en lika bra nåt år.
Det värsta var nog Kaspar i nudådalen, det var den sämsta skit jag sett. Det var en lidelse att sitta där varenda morgon, och tvinga sig igenom den smörjan.Årets är däremot lite mysig!
Nu väntar arbete…
Kommentarer
Postat av: Therese
Alla som inte tycker om julen borde iaf ha så pass mycket vett och uppfostran att de låter oss andra få vara glada och tycka om hyacintlukt, paket och små tomtar. Blir så trött på alla som ska klaga på mig för att jag tycker om julen. DEN KOMMER EN GÅNG PER ÅR, DEAL WITH IT!!!!
Trackback